Leksaker

Efter julhelgen har livet mest bestått av arbete, både här och där. Många fakturor blev det! Men trots brist på fritid så kunde jag inte låta bli att köpa mig en liten leksak. En liten Dremel! Att använda till metall och plexiglas. Åhh så roligt! Men den låter som en tandläkarborr enligt min dotter som försöker sova i rummet bredvid.

Jag har hunnit göra ett försök med plexiglaset och det blev så bra. Försökte få tag på spillbitar av färgat plexi men det var slut på Slöjddetaljer. Får be syrran slinka in och fråga om de fått in något i rätt tjocklek någon dag. Jag fick i alla fall en rejäl bit av en glasmästare här i stan. Jättetack!

Massor på gång

Nu är det full fart på det mesta - precis som alltid så här i december. Julklappar, fester, avslutningar, födelsedagar, advent, pepparkaksbak och pyssel samtidigt som man ska arbeta - både på jobbet och för mannen i mitt liv.
Nu på lördag är det dags för vår traditionella pepparkaksbakning tillsammans med Annika och Therese med barn och mamma har varit så gullig och gjort degen åt oss. Fyra satser med deg - ca 500 pepparkakor brukar det bli. Mums! Det är släktens recept och inget annat duger (enligt mig).
Jag håller dessutom på med några beställningar av halsband, det har börjat rulla in lite sådant så här i julklappstider. Får väl fundera på om det ska göras några julklappar åt min familj också!
Önskelistorna har ramlat in från ungarna så jag måste ge mig ut i affärerna snart och få det ur världen. Nu fyller ju syrrans barn år runt jul dessutom så det är dubbelt upp överallt. Clara har redan hunnit revidera sin önskelista några gånger. Själv skulle jag kunna tänkta mig att få resor eller pengar. Visst vore det väl underbart att få åka en sväng till något soligt och varmt ställe snart, ligga på en playa med något parasolligt i handen och inte göra något vettigt i en vecka. Shopping och sightsing räknas inte. Nu är det visserligen tal om att vi ska åka till fjällen efter nyår men det går inte riktigt in under kategorin "Soligt och varmt"!
Jag var hos Petra och "lekte" lite med silversmidet i måndags. Åhhh, vad det är kul! Har påbörjat ett julklappsprojekt och ett projekt till mig själv. Jag saknar inte idéer, det är snarare tiden som inte räcker till för allt. Jag behöver göra rätt så många julkort till också, och lite tändsticksaskar. Testade lite med att emossa på aluminiumbrickor, stämpla och lägga på 3D-lack på aluminiumbrickor och stansa ut krympplast i grodan och göra avtryck med stämplar. Det var så kul att testa. Och det blev så bra!

Shoppat lite och befriat mig

Jag var på Forma och skulle köpa lite av deras papper till julkortstillverkningen och kom hem med detta. Den lilla stansen är så söt! Jag köpte lite papper också men pepparkaksgubbepappret var givetvis slut. Nu måste jag ju åka dit en gång till ;-)

När det gäller magen så måste jag få berätta att nu är gördeln slängd - för evigt hoppas jag. Igår var jag utan för första gången dagtid och det var minst sagt lite läskigt. Det kändes väldigt obehagligt och jag svullnade lite mer på eftermiddagen/kvällen och hade väl lite mer ont men det kändes också skönt att slippa den. Idag känns det ännu läbbigare, jag har haft lite lätt åtsittande jeans och eftersom jag inte har någon riktig känsel på magen så blir det lite obehagligt. Bara bita ihop!

Nu har Petra och jag äntligen bokat en tid för den fortsatta utbildningen till silversmed!!! Jag längtar. Jag tänkte försöka göra en ring den här gången och skulle vilja göra lite fler hängen till halsband i samma stil som det förra. Hur sugen som helst. Tack Petra för att du ställer upp! Jag kan till och med tänka mig att inte bara låna ut mina nissestämplar till dig utan också min nya fina pepparkaksstans.

Silver!

Jag var hos Petra och hade en första introduktion i silversmidets ädla konst. Åhh så roligt det var! Och det går ju faktiskt att göra något "riktigt" redan från början.

Vi började lite lätt med att böja tråd, banka och löda. Och det blev så bra. OK, löda var väl en historia för sig. Inte helt lätt när man är lite pirrig och darrig på handen. Jag gjorde ett par försök och det lär nog gå åt några innan jag får snygga lödningar. Jag får väl under tiden lära mig att fila och slipa! Jag lärde mig också att det blir större än man tror. Åtminstone dubbelt mot vad jag hade tänkt mig. Men det blev bra som det blev. Supernöjd! Nu längtar jag efter nästa lektion. Då ska jag göra en ring, klippa i plåt, löda givetvis och säkert andra saker som jag inte vet något om än.

Tusen tack Petra för detta!

Jag har varit oursäktligt dålig på detta!

Men vad ska jag säga, det finns en hel del annat i livet också. Och just nu är det mycket av allt. Men kul. Det mesta i alla fall.

Det var en mycket intensiv vecka förra veckan med bl a cava-provning, smyckesmöhippa för sex glada tjejer i Dalum och Claras födelsedagskalas. Nu är det över. Och det blev bra. Och var rätt kul. Clara var nöjd och det gör att det var värt allt stök innan. Tack alla för att ni kom och firade henne och tack å hennes vägnar för presenterna.

Cava-provning var kul! Jag måste erkänna att jag inte visste vad cava var så jag fick googla det för att inte verka fullständigt bortkommen. Nu vet jag. Och gott var det. Och fantastiskt bra föreläsare eller vad man ska kalla det. Inköpslistan inför nästa vända till Systembolaget är klar.

I veckan var det utställning på jobbet med egna alster. Jag hade först inte tänkt vara med men blev övertalad till att ställa ut. Kul! Det innebar att jag satte mig måndag kväll och fixade fram lite nya smycken - sista minuten igen! Det var kul att se dessa fantastiska foton, Petras fina silversmycken och Annikas luffarslöjd. Fantastiskt - vilket tålamod. Synd bara att inte fler tar chansen att ställa ut.

Nu är det dags för en ny vecka, den ska nog kunna bli lika intensiv som förra veckan. Kära kollegan är på semester hela veckan så det blir fullare fart än vanligt på jobbet, vi ska till Babbels på after work på onsdag, sista gången på unghundskursen på torsdag och, viktigaste av allt, imorgon ska Petra ha kurs med mig i silversmide. JAAAAAA! Äntligen. Måtte hon inte vara sjuk, eller barnen, eller Fredrik för den delen. Jag längtar! Och planerar! Lite pirrigt. Jag har längtat så längen. Nu är frågan vad man ska göra, har suttit och ritat, skissat på möjliga varianter på ringar. Vi har tydligen kommit fram till att det är det jag ska börja med. Finns alla möjligheter i världen till att detta ska går åt helvete men man måste försöka. Även om jag med någon liten del av hjärnan nästan hoppas att jag inte ska tycka om det eller ha anlag för det. Det kommer ju att innebära en ny hoppy som tar tid, plats och säkerligen kostar en massa pengar. Men jag har längtat så längen så jag måste ge det en chans. Fingers crossed!

PS! Ni som fortfarande inte vet vad cava är kan jag meddela att det är spanskt mousserande vin - alltså champagne på spanska. DS.

Tänkte lägga in lite "gamla" bilder...

...från min andra blogg. Både när det gäller scrapbooking, kort och smycket. Börjar med några av mina senaste halsband, lite somrigt korta med mycket kedjor.