Men vad ska jag säga, det finns en hel del annat i livet också. Och just nu är det mycket av allt. Men kul. Det mesta i alla fall.Det var en mycket intensiv vecka förra veckan med bl a cava-provning, smyckesmöhippa för sex glada tjejer i Dalum och Claras födelsedagskalas. Nu är det över. Och det blev bra. Och var rätt kul. Clara var nöjd och det gör att det var värt allt stök innan. Tack alla för att ni kom och firade henne och tack å hennes vägnar för presenterna.
Cava-provning var kul! Jag måste erkänna att jag inte visste vad cava var så jag fick googla det för att inte verka fullständigt bortkommen. Nu vet jag. Och gott var det. Och fantastiskt bra föreläsare eller vad man ska kalla det. Inköpslistan inför nästa vända till Systembolaget är klar.
I veckan var det utställning på jobbet med egna alster. Jag hade först inte tänkt vara med men blev övertalad till att ställa ut. Kul! Det innebar att jag satte mig måndag kväll och fixade fram lite nya smycken - sista minuten igen! Det var kul att se dessa fantastiska foton, Petras fina silversmycken och Annikas luffarslöjd. Fantastiskt - vilket tålamod. Synd bara att inte fler tar chansen att ställa ut.
Nu är det dags för en ny vecka, den ska nog kunna bli lika intensiv som förra veckan. Kära kollegan är på semester hela veckan så det blir fullare fart än vanligt på jobbet, vi ska till Babbels på after work på onsdag, sista gången på unghundskursen på torsdag och, viktigaste av allt, imorgon ska Petra ha kurs med mig i silversmide. JAAAAAA! Äntligen. Måtte hon inte vara sjuk, eller barnen, eller Fredrik för den delen. Jag längtar! Och planerar! Lite pirrigt. Jag har längtat så längen. Nu är frågan vad man ska göra, har suttit och ritat, skissat på möjliga varianter på ringar. Vi har tydligen kommit fram till att det är det jag ska börja med. Finns alla möjligheter i världen till att detta ska går åt helvete men man måste försöka. Även om jag med någon liten del av hjärnan nästan hoppas att jag inte ska tycka om det eller ha anlag för det. Det kommer ju att innebära en ny hoppy som tar tid, plats och säkerligen kostar en massa pengar. Men jag har längtat så längen så jag måste ge det en chans. Fingers crossed!
PS! Ni som fortfarande inte vet vad cava är kan jag meddela att det är spanskt mousserande vin - alltså champagne på spanska. DS.
Nu är han fullärd!! Hmmm visst! Men han har blivit väldigt mycket bättre. Och allt tack vare Dittes råd och tips. Nu får man hoppas att den värsta spökåldern och puberteten hinner gå över innan nästa kurs senare i vinter - vardagslydnad. Och med tanke på att han vissa dagar kan bli livrädd för vajande grässtrån (känns det som i alla fall) så har vi en tuff period framför oss. Och vi har en hel del att träna på hemma under tiden vi väntar på kursstart. Men han har blivit duktig på mycket och vissa dagar är han en riktig pärla. Vår lille kille!
Vi började lite lätt med att böja tråd, banka och löda. Och det blev så bra. OK, löda var väl en historia för sig. Inte helt lätt när man är lite pirrig och darrig på handen. Jag gjorde ett par försök och det lär nog gå åt några innan jag får snygga lödningar. Jag får väl under tiden lära mig att fila och slipa! Jag lärde mig också att det blir större än man tror. Åtminstone dubbelt mot vad jag hade tänkt mig. Men det blev bra som det blev. Supernöjd! Nu längtar jag efter nästa lektion. Då ska jag göra en ring, klippa i plåt, löda givetvis och säkert andra saker som jag inte vet något om än.
I veckan var det utställning på jobbet med egna alster. Jag hade först inte tänkt vara med men blev övertalad till att ställa ut. Kul! Det innebar att jag satte mig måndag kväll och fixade fram lite nya smycken - sista minuten igen! Det var kul att se dessa fantastiska foton, Petras fina silversmycken och Annikas luffarslöjd. Fantastiskt - vilket tålamod. Synd bara att inte fler tar chansen att ställa ut.
