Nu är jag hemma igen! Äntligen. Och ännu en gång ifrågasätter jag varför jag utsätter mig för sådana här saker! Det är fruktansvärt - tro inget annat. Men man glömmer fort och det går sakta men säkert över, lite bättre varje dag. Men ändå!!! Nästa gång kan väl någon ta och slå något hårt i huvudet på mig om jag så ens andas om narkos eller skalpell. Och definitivt inte i samma mening. Aldrig mer.
Så säger jag nu men vi får väl se om ett år när de säger att allt ska ha blivit bra. Hmmmm! Operationen gick i alla fall bra så här långt. Personalen var underbar så jag kan inte skylla något på dem. Nu återstår bara sex veckor i gördel. Med hyskor och hakar. Och dragkedja. Man ser allt till att planera sin dag.
Nåväl, jag ska försöka gå och lägga mig och sova igen. Det är inte lätt när alla ställningar gör ont på ett eller annat sätt, för att inte tala om att komma i och ur sängen. Jag gör ett försök. Nattinatti!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar