Idag var dagen för den stora batterijakten! Det var en del tråcklande med metron, letande och frågande efter adressen innan jag hittade dit. Väl där fick jag förklara för en dam vad jag ville och tack vare samtalet från butiken igår förstod hon vad jag var ute efter. En kvart senare gick jag därifrån med batteriet i min hand och försäkringar om att jag kunde ringa henne när som helst och fråga vad som helst.
Efter detta var det bara att börja ta sig hem igen. Nu hade klockan hunnit passera ett och det närmade sig lunch. Då tänkte jag att jag kunde ta mig till området där tacorestaurangen ligger eftersom det var fullt med mysiga restauranger runt omkring där. Tyvärr gick det inte riktigt som jag tänkt mig, hoppade på fel metro vid ett byte och hamnade istället hemma! Nu var klockan nästan två så jag köpte med mig lite yoghurt och frukt och åt på hotellet tillsammans med en efterlängtad kopp med kaffe.
Vid fyra hade jag och ungarna bestämt att vi skulle träffas vid tunnelbanan för att åka till avokadotanten. Avokadotanten är (eller har) en livsmedelsbutik i French concession med nästan enbart internationella matvaror till bra priser och massor av grönsaker. Ett vattenhål för utlänningar i Shanghai. På vägen dit hittade vi också ett bageri med riktigt bröd, baguetter och till och med pretzel. Givetvis gick vi därifrån med en kasse med bröd och jag med en liten kopp illy espresso i handen.
Vi tog oss till våra hemtrakter igen och nu hade klockan hunnit passera sex och vi började bli hungriga, alltså stannade vi på vägen och köpte med oss två pizzor och tog med till hotellet. Under tiden vi handlade hade det börjat regna och på 10-minuterssträckan till hotellet hann det börja fullständigt vräka ned. Ungarna åkte moppe och jag gick men vi blev lika blöta allihop trots att de hade regncape på. Väl inne var det bara att hänga upp alla våta kläder så gott det gick och sedan hugga in på maten.
Clara och jag skulle iväg på ladies night på 97:e våningen i World Finance Center (kapsylöppnaren) så medan Gustav gav sig iväg hemåt var det hög tid för oss att slänga oss in i duschen och försöka göra sig vackra. Clara hade tack och lov tagit med sig ombyte så hon nyttjade min dusch också. När vi var fixade och fina tog vi en taxi till Pudong och slängde oss in i vimlet, bland en stor del av internationella ladies och en mycket mindre del män och ännu färre kineser. Hög och bra musik - jag lyckades säkert skämma ut dottern vid mer än ett tillfälle med sång och dans.
Efter några fria glas med bubbel och en mycket god Mojito började vi dra oss hemåt. Det där med taxi är ett äventyr. Kön utanför skyskrapan var lång och bilarna lyste mest med sin frånvaro så vi bestämde oss för att gå ut på gatan och fixa en taxi där. Efter rätt många passerande gröna bilar så fick vi äntligen napp och efter ytterligare lite diskussioner av vilka jag inget förstod var vi på väg hem. Jag måste säga att det är fantastiskt att ha egen tolk med sig!
Slocknade i princip omedelbart när jag gjort mig i ordning för natten så bloggandet kommer först idag på morgonen. Som hittills verkar regnfri, tack och lov. Nu väntar frukost och sedan en tur till Tianzifang. Tack och hej...
Efter detta var det bara att börja ta sig hem igen. Nu hade klockan hunnit passera ett och det närmade sig lunch. Då tänkte jag att jag kunde ta mig till området där tacorestaurangen ligger eftersom det var fullt med mysiga restauranger runt omkring där. Tyvärr gick det inte riktigt som jag tänkt mig, hoppade på fel metro vid ett byte och hamnade istället hemma! Nu var klockan nästan två så jag köpte med mig lite yoghurt och frukt och åt på hotellet tillsammans med en efterlängtad kopp med kaffe.
Vid fyra hade jag och ungarna bestämt att vi skulle träffas vid tunnelbanan för att åka till avokadotanten. Avokadotanten är (eller har) en livsmedelsbutik i French concession med nästan enbart internationella matvaror till bra priser och massor av grönsaker. Ett vattenhål för utlänningar i Shanghai. På vägen dit hittade vi också ett bageri med riktigt bröd, baguetter och till och med pretzel. Givetvis gick vi därifrån med en kasse med bröd och jag med en liten kopp illy espresso i handen.
Vi tog oss till våra hemtrakter igen och nu hade klockan hunnit passera sex och vi började bli hungriga, alltså stannade vi på vägen och köpte med oss två pizzor och tog med till hotellet. Under tiden vi handlade hade det börjat regna och på 10-minuterssträckan till hotellet hann det börja fullständigt vräka ned. Ungarna åkte moppe och jag gick men vi blev lika blöta allihop trots att de hade regncape på. Väl inne var det bara att hänga upp alla våta kläder så gott det gick och sedan hugga in på maten.
Clara och jag skulle iväg på ladies night på 97:e våningen i World Finance Center (kapsylöppnaren) så medan Gustav gav sig iväg hemåt var det hög tid för oss att slänga oss in i duschen och försöka göra sig vackra. Clara hade tack och lov tagit med sig ombyte så hon nyttjade min dusch också. När vi var fixade och fina tog vi en taxi till Pudong och slängde oss in i vimlet, bland en stor del av internationella ladies och en mycket mindre del män och ännu färre kineser. Hög och bra musik - jag lyckades säkert skämma ut dottern vid mer än ett tillfälle med sång och dans.
Efter några fria glas med bubbel och en mycket god Mojito började vi dra oss hemåt. Det där med taxi är ett äventyr. Kön utanför skyskrapan var lång och bilarna lyste mest med sin frånvaro så vi bestämde oss för att gå ut på gatan och fixa en taxi där. Efter rätt många passerande gröna bilar så fick vi äntligen napp och efter ytterligare lite diskussioner av vilka jag inget förstod var vi på väg hem. Jag måste säga att det är fantastiskt att ha egen tolk med sig!
Slocknade i princip omedelbart när jag gjort mig i ordning för natten så bloggandet kommer först idag på morgonen. Som hittills verkar regnfri, tack och lov. Nu väntar frukost och sedan en tur till Tianzifang. Tack och hej...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar